Att lägga alla ägg i samma korg är sällan en bra idé på börsen. Portföljdiversifiering handlar om att sprida ditt kapital över flera olika innehav, så att en enskild förlust inte drar ner hela ditt sparande. I den här guiden går vi igenom vad diversifiering egentligen betyder, skillnaden mellan risk som går att sprida bort och risk som alltid finns kvar, hur många aktier som faktiskt behövs och hur du sprider risken över bolag, branscher, länder och tillgångsslag – steg för steg.
Vad är portföljdiversifiering?
Portföljdiversifiering (ofta kallat riskspridning) innebär att du fördelar dina pengar på flera olika tillgångar i stället för att satsa allt på ett enda kort. Tanken är enkel: om ett innehav utvecklas dåligt kan andra gå bra samtidigt, vilket jämnar ut svängningarna i portföljen som helhet.
Idén har en lång akademisk historia. Redan 1952 publicerade ekonomen Harry Markowitz artikeln ”Portfolio Selection” i tidskriften Journal of Finance och lade därmed grunden för det som kallas modern portföljteori. Hans poäng var att en portföljs totala risk inte bara beror på hur riskfyllda de enskilda innehaven är, utan minst lika mycket på hur de rör sig i förhållande till varandra. Markowitz belönades 1990 med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, tillsammans med Merton Miller och William Sharpe.
Systematisk och osystematisk risk
För att förstå varför diversifiering fungerar behöver du känna till två typer av risk:
- Osystematisk risk (även kallad bolagsspecifik risk) är sådant som bara drabbar ett enskilt bolag eller en bransch – till exempel en vinstvarning, en produktåterkallelse, ett ledningsbyte eller en rättstvist. Den här risken går att sprida bort genom att äga fler olika innehav.
- Systematisk risk (även kallad marknadsrisk) påverkar i stort sett alla tillgångar samtidigt – exempelvis inflation, ränteförändringar, lågkonjunktur eller en global kris. Den går inte att diversifiera bort inom aktiemarknaden, hur många aktier du än äger.
Diversifiering tar alltså bort den bolagsspecifika risken, men inte den breda marknadsrisken. Det är därför även en väl spridd portfölj kan falla i värde när hela börsen går ner.
Fem sätt att sprida risken i portföljen
Riskspridning sker i flera dimensioner. Ju mindre dina innehav rör sig i takt med varandra, desto bättre skydd får du. Tabellen nedan sammanfattar de vanligaste sätten att sprida risken.
Jämförelse
| Typ av spridning | Vad den skyddar mot | Exempel |
|---|---|---|
| Flera bolag | Att ett enskilt företag går dåligt eller i konkurs | 10–30 olika aktier i stället för en enda |
| Olika branscher | Att en hel sektor drabbas samtidigt | Verkstad, läkemedel, bank, dagligvaror, teknik |
| Geografisk spridning | Problem i en enskild ekonomi eller valuta | Sverige, USA, Europa, tillväxtmarknader |
| Flera tillgångsslag | Breda nedgångar på aktiemarknaden | Aktier, obligationer, fastigheter, guld |
| Spridning över tid | Att råka köpa allt på en kurstopp | Månadssparande med jämna belopp |
Flera bolag
Grunden i all diversifiering är att äga aktier i mer än ett bolag. Om du bara äger en enda aktie är du helt beroende av hur just det företaget går – i värsta fall kan en konkurs radera hela innehavet.
Olika branscher
Att äga tio bolag hjälper inte mycket om alla verkar i samma bransch. En portfölj med enbart banker drabbas hårt av en finanskris, medan en portfölj som blandar till exempel verkstad, läkemedel, dagligvaror och teknik står stadigare när en enskild sektor får problem.
Geografisk spridning
Olika länder och regioner befinner sig i olika faser av konjunkturen. Genom att komplettera svenska aktier med innehav i exempelvis USA, Europa och tillväxtmarknader minskar du beroendet av en enda ekonomi. Många får sin internationella exponering via fonder eller amerikanska investmentbolag.
Flera tillgångsslag
Aktier är bara ett tillgångsslag. Genom att även inkludera räntebärande papper (obligationer), fastigheter eller råvaror som guld kan du dämpa svängningarna ytterligare, eftersom dessa tillgångar inte alltid rör sig i samma riktning som aktier.
Spridning över tid
Att investera hela sitt kapital vid ett enda tillfälle innebär en risk att råka köpa på en kurstopp. Att i stället månadsspara i aktier eller fonder med jämna belopp sprider köpen över tid och jämnar ut det genomsnittliga pris du betalar – ett upplägg som ibland kallas kronkostnadsgenomsnitt.
Hur många aktier behövs för att sprida risken?
Det finns inget exakt facit, och forskningen spretar. Tidiga studier (Evans och Archer, 1968) menade att 8–10 aktier räckte långt. En vanlig tumregel i dag är att 15–20 välvalda bolag ger en rimligt spridd portfölj, medan analyser från bland annat Morningstar pekar på att 20–30 innehav tar bort merparten av den bolagsspecifika risken. Vissa studier som kräver mycket hög säkerhet landar i stället på 40–50 aktier.
Det viktiga är att nyttan avtar snabbt: steget från ett till tio bolag minskar risken dramatiskt, medan steget från trettio till femtio knappt märks. Dessutom spelar hur du väljer bolagen roll – trettio aktier i samma bransch är sämre spridda än tio aktier i helt olika sektorer.
Investmentbolag och fonder – diversifiering på köpet
Du behöver inte bygga hela spridningen för hand. När du köper en fond eller en aktie i ett investmentbolag får du automatiskt ett helt knippe underliggande innehav på köpet.
- Fonder äger många värdepapper samtidigt. En bred global indexfond kan innehålla hundratals eller tusentals bolag, vilket ger stor spridning för en liten insats.
- Investmentbolag är bolag vars affärsidé är att äga aktier i andra företag. Genom en enda aktie får du del i en hel portfölj av innehav. Vill du jämföra alternativen kan du läsa mer om valet mellan investmentbolag eller indexfond och vilka som ofta räknas till de bästa investmentbolagen.
Tänk ändå på att ”bred” inte alltid betyder ”spridd”. En global indexfond viktas efter börsvärde, och eftersom USA står för omkring 70 procent av världens samlade börsvärde blir en sådan fond till stor del amerikanska aktier. Vill du bygga en utdelningsportfölj eller en portfölj med tydlig inriktning behöver du därför titta under huven på vad fonderna faktiskt innehåller.
Korrelation – varför antalet innehav inte är allt
Nyckeln till god diversifiering är korrelation, alltså i vilken grad två innehav rör sig i takt med varandra. Två tillgångar med låg eller negativ korrelation jämnar ut varandra: när den ena faller kan den andra hålla emot. Äger du i stället innehav som alltid rör sig åt samma håll får du liten effekt av spridningen, oavsett hur många de är.
En viktig varning är att korrelationer inte är stabila över tid. I lugna perioder kan aktier och obligationer röra sig oberoende av varandra, men i en akut kris tenderar många tillgångar att falla samtidigt – just när skyddet behövs som mest. Diversifiering minskar därför risken över tid, men är ingen garanti mot förluster vid en bred börsnedgång.
Vanliga misstag att undvika
- Skenbar spridning. Att äga flera fonder som alla investerar i samma marknad ger ingen verklig riskspridning.
- Hemmabias. Många svenska sparare har en kraftig övervikt mot svenska aktier. Det är naturligt att hålla sig till det man känner, men det ökar beroendet av en enda liten ekonomi.
- Överdiversifiering. Med alltför många innehav blir portföljen svår att överblicka utan att risken minskar nämnvärt – samtidigt som courtage och avgifter äter upp en del av avkastningen.
- Att glömma ombalansering. När vissa innehav växer snabbare än andra förskjuts fördelningen över tid, så att portföljen kan bli mer riskfylld än du tänkt.
Så kommer du igång
En strukturerad start gör riskspridningen enklare. Använd checklistan nedan som utgångspunkt och anpassa den efter din egen sparhorisont och riskvilja.
Checklista
- Bestäm din sparhorisont och hur stora svängningar du klarar av.
- Välj hur stor andel som ska vara aktier respektive räntor och andra tillgångsslag.
- Sprid aktiedelen över flera branscher och minst 15–20 bolag, eller använd en bred fond.
- Komplettera hemmamarknaden med internationell exponering.
- Automatisera gärna sparandet med ett månadsbelopp för att sprida köpen över tid.
- Se över och ombalansera portföljen en eller ett par gånger om året.
Vilket konto du väljer spelar också roll för skatt och administration. För långsiktigt aktiesparande använder många ett ISK-konto, där sparandet schablonbeskattas i stället för att du betalar skatt på varje enskild vinst.
Friskrivning
Den här artikeln är enbart avsedd som allmän och neutral information om portföljdiversifiering och utgör inte finansiell rådgivning eller en rekommendation att köpa, sälja eller behålla något specifikt värdepapper. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning, och allt sparande i aktier och fonder innebär en risk att du förlorar hela eller delar av det investerade kapitalet. Fatta egna beslut utifrån din situation och ta vid behov hjälp av en oberoende rådgivare. Opartisk konsumentinformation om sparande och investeringar finns hos Finansinspektionen.
Referenskällor
Vanliga frågor (FAQ)
Hur många aktier behöver jag för att vara diversifierad?
Det finns ingen exakt gräns, men många analyser pekar på att 15–30 bolag i olika branscher tar bort merparten av den bolagsspecifika risken. Nyttan av att lägga till fler innehav avtar snabbt därefter.
Kan diversifiering ta bort all risk?
Nej. Diversifiering tar bort den osystematiska, bolagsspecifika risken, men inte den systematiska marknadsrisken. När hela börsen faller sjunker även en väl spridd portfölj.
Räcker en global indexfond för att sprida risken?
En bred global indexfond ger stor spridning med liten insats, men den viktas efter börsvärde och domineras därför av amerikanska bolag. Den sprider risken mellan bolag och länder, men inte mellan olika tillgångsslag.
Vad är skillnaden mellan diversifiering och riskspridning?
Ingen – orden används i praktiken som synonymer. ”Riskspridning” är den svenska vardagstermen, medan ”diversifiering” är det mer tekniska begreppet från portföljteorin.
Hur ofta bör jag ombalansera portföljen?
Det finns ingen regel som passar alla, men många ser över fördelningen en eller ett par gånger om året, eller när ett innehav avvikit tydligt från sin tänkta andel. Alltför tät handel ökar däremot kostnaderna.