Preferensaktier, ofta kallade ”preffar”, är en aktietyp som främst lockar den som vill ha en jämn och förutsägbar utdelning. De fungerar som en blandning mellan en vanlig aktie och en obligation: du äger en andel i bolaget, men utdelningen är bestämd på förhand och betalas ut före den till vanliga aktieägare. Här går vi igenom hur preferensaktier fungerar, vad som skiljer dem från stamaktier och D-aktier samt vilka risker du bör känna till.
Vad är en preferensaktie?
En preferensaktie är ett eget aktieslag – alltså en särskild sorts aktie som ett bolag kan ge ut vid sidan av sina vanliga aktier. Det som kännetecknar en preferensaktie är att den ger förtur (preferens) till utdelning. Preferensaktieägarna ska få sin utdelning innan de vanliga aktieägarna får någonting.
Utdelningen är dessutom bestämd på förhand. Den följer alltså inte bolagets vinst upp och ner på samma sätt som för en vanlig aktie, utan ligger på en fast nivå som framgår av bolagets bolagsordning (bolagets interna regelverk). Det gör preferensaktien lik en obligation, där du får en förutbestämd ränta.
Baksidan är att uppsidan är begränsad. Går bolaget mycket bra höjs normalt inte din utdelning, och kursen rör sig sällan lika kraftigt uppåt som för en vanlig aktie. Preferensaktier passar därför bättre den som prioriterar löpande kassaflöde än den som jagar kurstillväxt. Är du ny på aktier kan du först läsa vår guide om att köpa aktier.
Skillnaden mellan preferensaktier och stamaktier
En stamaktie är den vanliga aktien i ett bolag. Som stamaktieägare delar du på bolagets vinst via en utdelning som kan höjas, sänkas eller ställas in från år till år, och du har normalt full rösträtt på bolagsstämman. Du tar en större risk, men du tar också del av hela uppsidan om bolaget växer.
En preferensaktie byter bort en del av den uppsidan mot trygghet och förtur. Du får en fast utdelning före stamaktieägarna, men ofta ett lägre röstvärde och en begränsad kurspotential. Enligt aktiebolagslagen (4 kap. 5 §) får ingen aktie ha ett röstvärde som är mer än tio gånger så högt som en annan akties. En preferensaktie ges därför ofta ut med ett lägre röstvärde än stamaktien – i NP3 Fastigheters bolagsordning ger exempelvis varje preferensaktie en tiondels (1/10) röst medan varje stamaktie ger en (1) röst.
Jämförelse: preferensaktie och stamaktie
| Egenskap | Preferensaktie | Stamaktie |
|---|---|---|
| Utdelning | Fast, bestämd på förhand | Rörlig, beslutas år för år |
| Förtur till utdelning | Ja, före stamaktier | Nej |
| Rösträtt | Ofta lägre röstvärde | Oftast full rösträtt |
| Kursuppsida | Begränsad (nära inlösenkurs) | Obegränsad vid tillväxt |
| Inlösenkurs | Ja, bolaget kan lösa in | Nej |
| Vid konkurs/likvidation | Förtur framför stamaktier (efter långivare) | Sist i kön |
| Passar den som vill ha | Jämnt kassaflöde | Del av bolagets tillväxt |
Den här skillnaden gör också att aktierna rör sig olika. Stamaktien värderas på bolagets framtida vinster, medan preferensaktien mer liknar en ränteplacering vars pris främst styrs av utdelningen i förhållande till marknadsräntan.
Så fungerar utdelningen
Utdelningen på en preferensaktie är normalt uppdelad på flera tillfällen per år – ofta kvartalsvis. Beloppet och utbetalningsdatumen står i bolagsordningen. Förturen betyder att preferensaktieägarna ska få sin fastställda utdelning innan stamaktieägarna får någon alls.
Förtur är dock inte en garanti. Det är bolagsstämman som beslutar om utdelning, och i en kris kan utbetalningen minskas eller skjutas upp. För de flesta preferensaktier byggs utebliven utdelning då upp som ett innestående belopp som räknas upp med en uppräkningsränta och måste betalas innan stamaktieägarna får utdelning igen. Hur hög uppräkningsräntan är varierar mellan bolagen – i NP3 Fastigheters bolagsordning räknas till exempel innestående belopp upp med 10,00 procent per år.
Ett konkret exempel är NP3 Fastigheter Pref. Enligt bolagets bolagsordning ger den 2,00 kronor per aktie och år, utbetalt kvartalsvis med 0,50 kronor, med en inlösenkurs (lösenbelopp) på 35,00 kronor och ett likvidationsbelopp på 30,00 kronor (kontrollerat november 2026; villkor kan ändras). Vill du förstå hur utbetalningarna fungerar mer generellt har vi en separat guide om investmentbolag med utdelning.
Inlösen och inlösenkurs
De flesta preferensaktier har en inlösenkurs – ett förutbestämt pris som bolaget har rätt att köpa tillbaka aktien för. Villkoren anger om det finns ett bestämt inlösendatum eller om bolaget kan lösa in aktien när det vill.
Inlösenkursen är viktig att hålla koll på, eftersom den i praktiken sätter ett tak för hur högt kursen rimligen stiger. Köper du aktien över inlösenkursen riskerar du en förlust om bolaget väljer att lösa in den. Inlösen är inte bara teoretisk. Fastighets AB Balder meddelade till exempel 2017 att bolaget skulle lösa in samtliga sina preferensaktier.
Preferensaktier och D-aktier – vad skiljer?
En D-aktie blandas ofta ihop med en preferensaktie eftersom båda ger en hög och relativt stabil utdelning. Men det finns viktiga skillnader:
- Förtur: En preferensaktie har tydlig förtur till utdelning. En D-aktie har i regel inte samma starka förtur, utan en ”spärrad” utdelningsnivå som är kopplad till de vanliga aktiernas utdelning.
- Inlösen: Preferensaktier har en inlösenkurs. D-aktier saknar oftast inlösenkurs och är därför i praktiken ”eviga”, vilket gör dem extra känsliga för ränteförändringar.
- Innestående belopp: Utebliven utdelning på en preferensaktie räknas normalt upp med ränta. För D-aktier byggs utebliven utdelning oftast inte upp på samma sätt, vilket ger ett svagare skydd.
Precis som för preferensaktier är det alltid bolagsordningen och de specifika villkoren som gäller – två D-aktier kan ha olika regler.
Risker att känna till
- Räntekänslighet: När marknadsräntorna stiger blir den fasta utdelningen mindre attraktiv, och kursen tenderar att falla. Omvänt kan kursen stiga när räntorna sjunker.
- Begränsad uppsida: Du får sällan del av bolagets tillväxt på samma sätt som en stamaktieägare.
- Inlösenrisk: Bolaget kan lösa in aktien, särskilt om du betalat mer än inlösenkursen.
- Utdelningsrisk: Förtur är ingen garanti – utdelningen kan ställas in i svåra tider.
- Bolagsrisk: Många preferensaktier har getts ut av fastighets- och förvärvsbolag med hög skuldsättning. Risken i preferensaktien hänger därför ihop med bolagets finansiella styrka. Att sprida innehaven i en utdelningsportfölj kan minska beroendet av ett enskilt bolag.
Skatt på preferensaktier
Skattemässigt behandlas en preferensaktie som andra noterade aktier. Äger du den på ett vanligt aktie- och fondkonto (depå) beskattas både utdelning och eventuell vinst vid försäljning normalt som inkomst av kapital med 30 procent (se Handelsbankens skatteguide).
Håller du i stället aktien på ett ISK-konto eller i en kapitalförsäkring tas ingen skatt ut på varje enskild utdelning eller affär. I stället betalar du en årlig schablonskatt. Från den 1 januari 2026 är sparande på ett ISK upp till 300 000 kronor skattefritt, och det skattefria grundbeloppet på 300 000 kronor per person gäller summan av dina investeringssparkonton och kapitalförsäkringar – schablonskatten beräknas på värdet däröver. Vilket konto som passar bäst beror på din situation – rådgör vid behov med en skatterådgivare.
Så köper du en preferensaktie
Preferensaktier handlas på börsen precis som vanliga aktier och köps via en bank eller nätmäklare. De känns oftast igen på tillägget ”Pref” i aktienamnet. Tänk på att jämföra courtage (avgiften du betalar vid köp och sälj) och att läsa villkoren innan du köper – det är där den fasta utdelningen, inlösenkursen och eventuellt innestående belopp framgår.
Checklista inför köp
- Utdelningen: hur stor är den och när betalas den ut?
- Inlösenkurs: finns ett bestämt inlösendatum eller kan bolaget lösa in när som helst?
- Nuvarande kurs vs. inlösenkurs: köper du över inlösenkursen riskerar du förlust vid inlösen.
- Innestående belopp och uppräkningsränta: hur skyddas utebliven utdelning?
- Röstvärde: vilken rösträtt ger aktien?
- Bolagets ekonomi: har bolaget stabil intjäning och hanterbar skuldsättning?
Ansvarsfriskrivning
Informationen i den här artikeln är allmän och neutral och utgör inte finansiell rådgivning eller en rekommendation att köpa eller sälja någon aktie. Investeringar i aktier innebär risk och värdet kan både stiga och sjunka – du kan förlora hela eller delar av ditt kapital. Villkor, utdelning och inlösenkurser kan ändras; kontrollera alltid aktuell bolagsordning och bolagets rapporter innan du fattar beslut. Som konsument hittar du oberoende information om sparande och placeringar hos Finansinspektionen.
Referenskällor
- Nordnet Academy – Vad är preferensaktier?
- Nordea – Preferensaktier
- Fortnox ekonomisk ordlista – Preferensaktie
- Placera – Pressat läge för preffar och D-aktier
- Aktiebolagslagen (2005:551), bl.a. 4 kap. om aktieslag och röstvärde
- NP3 Fastigheter – Bolagsordning (preferensaktiens villkor: utdelning, inlösen, innestående belopp, röstvärde)
- Handelsbanken – Så beräknas skatt på ISK (samt 30 % på aktie- och fondkonto)
- Fastighets AB Balder (Cision, 2017) – avser att lösa in samtliga preferensaktier
Vanliga frågor (FAQ)
Liknar en preferensaktie en obligation?
Delvis. Båda ger en förutbestämd löpande betalning, men en preferensaktie är fortfarande en aktie utan återbetalningsdatum som en obligation har, och utdelningen kan ställas in. Vid konkurs står preferensaktieägaren dessutom efter långivare och obligationsinnehavare, men före stamaktieägarna.
Är preferensaktier en bra investering?
Det beror på ditt mål. De kan passa den som främst vill ha ett jämnt kassaflöde och accepterar begränsad kursuppsida, medan den som söker tillväxt ofta tittar på stamaktier. Väg alltid den fasta utdelningen mot räntekänsligheten och inlösenrisken.
Var hittar jag villkoren och inlösenkursen för en preferensaktie?
Villkoren står i bolagets bolagsordning, som finns på bolagets sida för investerare. Där framgår utdelningens storlek, utbetalningsdatum, inlösenkurs och regler för eventuellt innestående belopp.

