Många börsbolag har flera aktieslag, och de vanligaste är A-aktier och B-aktier. Den stora skillnaden handlar om rösträtt på bolagsstämman och om hur lätt aktien är att handla, medan den ekonomiska rätten – din andel av vinst och utdelning per aktie – oftast är densamma. Här går vi igenom vad A- och B-aktier är, varför de finns och vad valet betyder för dig som vill köpa aktier.
Vad betyder A-aktier och B-aktier?
Ett aktieslag är en ”sort” av aktie i samma bolag. Enligt den så kallade likhetsprincipen har alla aktier i grunden lika rätt i bolaget, men bolagsordningen kan bestämma att det ska finnas olika slag med olika egenskaper (aktiebolagslagen, 4 kap. 1–2 §§). De två vanligaste är:
- A-aktier – den röststarka aktien, som ger fler röster per aktie på bolagsstämman.
- B-aktier – den röstsvagare aktien, som ger färre röster men i övrigt samma ekonomiska rättigheter.
Bokstäverna i sig är inget facit. Vad som gäller för ett enskilt bolag står alltid i bolagsordningen, och vissa bolag har dessutom fler slag (C, D och så vidare). Nedan jämför vi de två vanligaste på de punkter som brukar spela roll.
Jämförelse
| Egenskap | A-aktier | B-aktier |
|---|---|---|
| Röstvärde | Högre – ofta 1 röst per aktie | Lägre – ofta 1/10 röst per aktie |
| Inflytande på bolagsstämman | Större per aktie | Mindre per aktie |
| Likviditet (omsättning) | Oftast lägre | Oftast högre |
| Pris | Ofta något dyrare (varierar) | Ofta något lägre (varierar) |
| Rätt till utdelning | Normalt samma per aktie | Normalt samma per aktie |
| Passar | Den som vill ha röststyrka och inflytande | Småsparare som vill ha avkastning och lätt handel |
Rösträtten – den stora skillnaden
Röstvärdet är själva kärnan i skillnaden. En A-aktie ger normalt fler röster än en B-aktie. Hur stor skillnaden får vara är dessutom reglerat i lag: enligt aktiebolagslagen får ingen aktie ha ett röstvärde som är mer än tio gånger så högt som röstvärdet för någon annan aktie i bolaget (4 kap. 5 §).
Det vanligaste upplägget är därför ett förhållande på 10:1 – till exempel att en A-aktie ger en röst och en B-aktie en tiondels röst. Ett bolag kan alltså inte sätta A-aktien till 100 röster och B-aktien till 1, eftersom skillnaden då blir större än tio gånger.
Varför finns då den här konstruktionen? Oftast handlar det om kontroll. Grundare, familjer eller huvudägare kan behålla ett starkt inflytande via röststarka A-aktier samtidigt som bolaget tar in nytt kapital genom att ge ut röstsvagare B-aktier. Det är ett vanligt skäl till att svenska investmentbolag och familjeägda bolag har kvar sin kontroll över tid – samma logik som kan vara aktuell om du funderar på att starta ett investmentbolag och vill styra ägandet.
Likviditet och handel
Likviditet beskriver hur lätt en aktie är att köpa och sälja – ju mer den omsätts, desto enklare är det att få en affär gjord till ett rimligt pris. Här skiljer sig aktieslagen ofta åt:
- B-aktier har vanligtvis högre omsättning på börsen, eftersom de ofta ägs av många småsparare som handlar mer aktivt.
- A-aktier ligger oftare still, eftersom storägare brukar sitta kvar på sitt röststarka innehav långsiktigt.
Det finns dock tydliga undantag. I de största bolagen omsätts båda aktieslagen kraftigt varje dag, och då spelar likviditeten mindre roll för vilket du väljer. Investor är ett typexempel där både A- och B-aktien handlas i stora volymer. För nybörjare brukar tumregeln ändå vara att välja det aktieslag som har störst omsättning.
Pris och kursskillnad
A-aktien är ofta något dyrare än B-aktien i samma bolag. Förenklat brukar man säga att ”makt kostar” – det högre röstvärdet kan ge ett litet pristillägg. Prisskillnaden styrs av flera saker:
- Utbud: det finns ofta färre A-aktier i fri handel, eftersom storägarna håller fast vid dem.
- Inflytande: den som vill ha röststyrka kan vara beredd att betala mer för A-aktien.
- Ägarstrider och spekulation: om marknaden tror att ägarbilden är på väg att ändras kan efterfrågan på de röststarka A-aktierna tillfälligt driva upp kursen kraftigt.
Men det är ingen naturlag att A alltid är dyrast. Kursskillnaden varierar över tid och ibland är A-aktien faktiskt billigare än B-aktien. Vilket aktieslag du väljer påverkar hur stort ordervärdet blir – det billigare slaget ger ett lägre totalbelopp för samma antal aktier. Det spelar i sin tur roll för courtaget, som ofta tas ut som en andel av ordervärdet men med ett lägsta minimibelopp och därför väger tyngre vid små affärer. Kontrollera därför alltid både aktuell kurs och courtagemodell innan du köper.
Utdelning och ekonomisk rätt
Här är nyheten för många: A- och B-aktier ger normalt samma rätt till utdelning och samma ekonomiska exponering per aktie. Äger du en B-aktie får du i regel lika stor utdelning som den som äger en A-aktie. Det är rösträtten, inte plånboken, som skiljer dem åt.
Undantag kan dock förekomma. Ett bolag får enligt lag låta aktieslag skilja sig åt inte bara i rösträtt utan också i rätt till vinst. Det är dessutom skillnad mot preferensaktier, som har förtur till en bestämd utdelning men ofta begränsad rösträtt. Läs därför alltid bolagsordningen om du är osäker på vad som gäller för just ditt bolag. Oavsett aktieslag kan du äga aktierna i till exempel ett ISK-konto.
Fler aktieslag – C- och D-aktier
Ett bolag är inte begränsat till A och B. Det förekommer även C-, D- och andra serier med egna villkor. Ett exempel är att vissa börsbolag, som Hufvudstaden och SEB, har C-aktier med lägre röstvärde än A-aktien. Hur stor skillnaden får vara begränsas dock av lagen: röstvärdet mellan två aktieslag får aldrig skilja mer än tio gånger (aktiebolagslagen, 4 kap. 5 §).
Även investmentbolag använder flera serier. Industrivärden har till exempel både A- och C-aktier, där varje A-aktie ger en röst och varje C-aktie en tiondels röst enligt bolagets egen aktiefakta. Principen är densamma oavsett bokstav: kolla alltid i bolagsordningen vad varje slag innebär i röster och ekonomisk rätt.
Omvandling mellan aktieslag
Ett bolag kan i sin bolagsordning ha ett så kallat omvandlingsförbehåll. Det innebär att en aktie av ett visst slag, under angivna förutsättningar, ska kunna omvandlas (”stämplas om”) till ett annat slag (aktiebolagslagen, 4 kap. 6 §). En sådan omvandling ska genast anmälas för registrering och är verkställd först när den har registrerats i aktiebolagsregistret och antecknats i aktieboken – eller, om bolaget är ett avstämningsbolag, i avstämningsregistret. Alla bolag har inte den möjligheten, så den är inget du kan räkna med som aktieägare utan att den finns inskriven i bolagsordningen.
Så väljer du mellan A- och B-aktie
För de allra flesta småsparare spelar rösträtten liten roll i praktiken – ett litet innehav påverkar ändå inte besluten på bolagsstämman. Då väger likviditet och pris tyngre. Vill du däremot ha ett större inflytande är den röststarka A-aktien poängen. Checklistan nedan sammanfattar vad som är värt att kontrollera innan du bestämmer dig.
Checklista
- Vilket aktieslag har störst omsättning – alltså är lättast att köpa och sälja?
- Hur stor är kursskillnaden mellan A och B just nu, och varför?
- Vill du ha röststyrka på bolagsstämman, eller räcker ekonomisk avkastning?
- Vilket aktieslag ingår i din indexfond eller i det index du följer?
- Har bolaget fler aktieslag (C, D) med annan rösträtt enligt bolagsordningen?
Ansvarsfriskrivning
Den här artikeln är enbart informativ och faktabaserad. Den utgör inte finansiell rådgivning eller en rekommendation att köpa eller sälja något enskilt aktieslag. Allt aktiesparande innebär risk och värdet på en investering kan gå både upp och ner, vilket gör att du kan förlora hela eller delar av ditt insatta kapital. Kontrollera alltid aktuella uppgifter i bolagets bolagsordning och rapporter, och rådgör vid behov med en oberoende rådgivare. Information om börs och finansmarknad finns hos Finansinspektionen.
Referenskällor
Vanliga frågor (FAQ)
Kan jag rösta på bolagsstämman med B-aktier?
Ja. En B-aktie ger rösträtt på bolagsstämman, men färre röster per aktie än en A-aktie – ofta en tiondels röst mot A-aktiens hela röst. Du får alltså delta och rösta, men ditt inflytande per aktie är lägre. Vissa bolag har dessutom ännu röstsvagare slag, som C-aktier med lägre röstvärde, men skillnaden mellan aktieslagen får enligt lag aldrig vara större än tio gånger.
Hur vet jag vilket aktieslag som ingår i min indexfond?
Vilket aktieslag som ingår i ett visst index eller en indexfond kan skilja sig mellan bolag. Ett bra råd är att kontrollera vilket aktieslag din indexfond faktiskt innehåller – det framgår av fondens innehavslista eller faktablad – så att du vet om du följer bolagets A- eller B-aktie.
Vad är skillnaden mellan B-aktier och preferensaktier?
En B-aktie är en vanlig (stam-)aktie med lägre röstvärde men rörlig utdelning som beslutas år för år. En preferensaktie har i stället förtur till en på förhand bestämd utdelning, men oftast svagare rösträtt och begränsad uppsida. De löser alltså olika saker.
Hur vet jag vilket aktieslag jag köper hos nätmäklaren?
Aktieslaget framgår av namnet och ibland av tickern, till exempel ”Bolaget A” respektive ”Bolaget B”. Kontrollera bokstaven innan du lägger ordern, och jämför gärna omsättning och kurs för de olika slagen i mäklarens handelsvy.

