Courtage – så fungerar avgiften och så håller du den låg

Varje gång du köper eller säljer en aktie betalar du en liten avgift till din nätmäklare eller bank – courtaget. Enskilt känns beloppet ofta obetydligt, men över många affärer och över tid kan courtaget tära märkbart på din avkastning. Här går vi igenom vad courtage är, hur rörligt courtage, minimicourtage och courtageklasser fungerar, vilka andra avgifter du bör känna till – och framför allt hur du håller courtaget nere.

Vad är courtage?

Courtage är den avgift du betalar till en mäklare, bank eller nätmäklare varje gång du gör en aktieaffär. Ordet kommer från franskans courtier, som betyder mäklare eller mellanhand. Avgiften läggs ovanpå priset på själva aktien och tas ut både när du köper och när du säljer.

Courtaget ska inte förväxlas med aktiens pris. Om du köper aktier för 10 000 kronor och courtaget är 39 kronor, betalar du totalt 10 039 kronor. När du senare säljer dras courtaget i stället från försäljningsbeloppet. Att köpa aktier kostar alltså alltid något utöver kursen, och storleken på courtaget beror på vilken mäklare och vilken prismodell du valt.

Rörligt courtage, fast courtage och minimicourtage

Courtage kan tas ut på några olika sätt. De tre begrepp du oftast stöter på är rörligt courtage, fast courtage och minimicourtage.

Rörligt courtage

Rörligt courtage är en procentandel av affärens värde. Ett courtage på 0,15 procent innebär att en affär på 20 000 kronor kostar 30 kronor. Ju större affär, desto mer betalar du i kronor – men procentsatsen är densamma.

Minimicourtage

De flesta mäklare har ett minimicourtage, alltså en lägsta avgift du betalar oavsett hur liten affären är. Säg att courtaget är 0,15 procent med ett minimicourtage på 39 kronor. En affär på 10 000 kronor skulle ge 15 kronor i rörligt courtage, men eftersom det understiger minimigränsen betalar du ändå 39 kronor. Minimicourtaget gör att små affärer blir dyra räknat i procent – 39 kronor på en affär på 2 000 kronor motsvarar nästan 2 procent.

Fast courtage

Fast courtage innebär att du betalar ett fast belopp per order oavsett affärens storlek, till exempel 99 kronor. Det lönar sig först vid stora affärer, där en procentbaserad avgift annars skulle bli högre än det fasta beloppet.

Courtageklasser – välj rätt nivå

En courtageklass är en prisnivå som du själv väljer hos mäklaren. Varje klass har en egen kombination av minimicourtage och procentsats, anpassad för olika affärsstorlekar. Handlar du ofta i små belopp passar en klass med lågt minimicourtage; gör du få men stora affärer passar en klass med låg procentsats eller fast pris.

Hos Avanza finns fem klasser: Start, Mini, Small, Medium och Fast Pris. Start innebär courtagefri handel i svenska aktier på Stockholmsbörsen för den som har upp till 50 000 kronor i sparkapital. Sedan december 2025 kan du dessutom byta courtageklass fritt hur många gånger du vill under samma dag. Nordnet har en liknande uppdelning med klasserna Mini, Liten, Mellan och Fast.

Tabellen nedan jämför courtaget hos några av de vanligaste mäklarna och bankerna. Observera att priser ändras – kontrollera alltid aktuell prislista hos respektive aktör.

Andra avgifter än courtage

Courtaget är inte den enda kostnaden vid aktiehandel. För att bedöma vad en affär verkligen kostar bör du också känna till följande:

• Valutaväxlingsavgift. Vid handel i utländska aktier tar både Avanza och Nordnet ut en växlingsavgift på 0,25 procent – vid både köp och sälj. En tur och retur i en USA-aktie kostar alltså cirka 0,50 procent i växling utöver courtaget. Nordnet erbjuder ett valutakonto där avgiften sjunker till 0,075 procent.
• Fondavgifter. Fonder handlas ofta utan courtage, men i stället betalar du en löpande förvaltningsavgift (TER). Billiga indexfonder ligger ofta på 0,0–0,2 procent per år, medan aktivt förvaltade fonder kan kosta 1,0–1,5 procent.
• Spread. Skillnaden mellan högsta köpkurs och lägsta säljkurs är en dold kostnad, särskilt i aktier som handlas sällan.
• Konto- och depåavgifter. Ett vanligt ISK-konto hos nätmäklarna är oftast avgiftsfritt, men vissa depåtyper kan ha en årlig avgift.

Så håller du courtaget lågt

Courtaget går att pressa ner rejält med några enkla vanor. Det handlar mindre om att jaga den allra billigaste mäklaren och mer om hur du handlar.

• Välj rätt courtageklass för hur stora affärer du faktiskt gör.
• Samla ihop och handla i större poster mer sällan i stället för många småaffärer, så drabbas du inte lika ofta av minimicourtaget.
• Utnyttja courtagefri handel där den finns – till exempel Avanzas Start-klass, courtagefria indexfonder eller tidsbegränsade kampanjer.
• Tänk på växlingsavgiften när du handlar utländska aktier.
• Undvik onödig kortsiktig handel; varje köp och sälj kostar courtage.

Ett aktuellt exempel på kampanjcourtage är Nordnets jubileumserbjudande: den som blir ny kund mellan 8 september och 31 december 2026 kan handla courtagefritt i Norden till och med 30 juni 2027, upp till en viss omsättning. Sådana erbjudanden ändras ofta, så läs alltid villkoren innan du väljer mäklare enbart för kampanjen.

Courtage, fonder och investmentbolag

Ett sätt att slippa handla många enskilda aktier – och därmed betala courtage gång på gång – är att sprida sparandet via fonder eller investmentbolag. Ett investmentbolag äger en portfölj av bolag, vilket ger bred exponering genom ett enda köp och alltså ett enda courtage. Courtagefria indexfonder fungerar på liknande sätt utan handelsavgift. Eftersom avgifter genom ränta-på-ränta-effekten kan kosta mycket över lång tid, är det värt att räkna på den totala avgiftsbilden och inte bara på courtaget vid ett enskilt köp.

Vanliga misstag

• Att ignorera minimicourtaget. Att månadsspara små belopp i enskilda aktier kan innebära att du betalar flera procent i courtage varje gång.
• Fel courtageklass. En klass med lågt minimicourtage men hög procentsats blir dyr vid stora affärer, och tvärtom.
• Att glömma växlingsavgiften. Utländska aktier kan kosta mer i växling än i courtage.
• Att överhandla. Många småaffärer på kort tid summerar snabbt till höga courtagekostnader.

Friskrivning

Den här artikeln är enbart informativ och utgör inte finansiell rådgivning eller en rekommendation att köpa, sälja eller handla med värdepapper. Courtage, avgifter och kampanjvillkor ändras löpande – kontrollera alltid den aktuella prislistan hos respektive mäklare innan du fattar beslut. Handel med aktier och andra värdepapper innebär en risk att förlora hela eller delar av det investerade kapitalet. Vill du veta mer om dina rättigheter och om vilka aktörer som står under tillsyn kan du vända dig till Finansinspektionen och Konsumentverkets upplysningstjänst Hallå konsument.

Vanliga frågor (FAQ)

Vad betyder courtage?

Courtage är avgiften du betalar till en mäklare eller bank varje gång du köper eller säljer en aktie. Ordet kommer från franskan och betyder ungefär mäklararvode.

Hur mycket är courtaget hos nätmäklarna?

Det beror på vilken courtageklass du valt. Hos Avanza och Nordnet varierar det från courtagefri handel eller några kronor för små affärer till runt 99 kronor som fast pris för stora affärer. Kontrollera alltid aktuell prislista.

Vad är minimicourtage?

Minimicourtage är den lägsta avgiften du betalar oavsett hur liten affären är. Understiger det rörliga courtaget minimigränsen betalar du ändå minimibeloppet, vilket gör små affärer dyra räknat i procent.

Går det att handla aktier helt utan courtage?

Ibland. Vissa klasser, som Avanzas Start, erbjuder courtagefri handel i svenska aktier upp till ett visst kapital, och courtagefria indexfonder samt tidsbegränsade kampanjer förekommer. Villkoren varierar mellan aktörerna.

Hur mycket påverkar courtaget avkastningen?

Vid enstaka stora affärer är effekten liten, men vid många små affärer kan courtaget motsvara flera procent av beloppet och tära på avkastningen över tid. Att handla mer sällan och i större poster minskar effekten.